KASAM som pedagogisk modell i kombination med nätverkskartor är en mycket bra grund när det kommer till att informera, planera och följa vården av barn och unga inom socialtjänsten. Detta gäller inte minst för utredningar och arbetet med familjehem. Med dessa två verktyg får man en grundläggande överblick av barnets välmående och trygghet. Faktorer som är extra viktiga när det kommer till att göra en korrekt bedömning och sätta in rätt insatser.
KASAM som pedagogisk modell går ut på att socialsekreteraren tar reda på i vilken utsträckning barnets tillvaro är meningsfull. Den ger snabba svar på om barnet eller den unge behöver mer kunskap för att bättre kunna hantera sin omgivning. Det är även möjligt att fånga upp om det finns en obalans i förhållandet mellan resurser och belastningar. Men framför allt kommer KASAM att ge en indikation på hur bra barnet eller den unge är på att hantera de förändringar som kommer att ske, med till exempel en placering.
Ett verktyg för bättre placeringar
Rätt använt ger även KASAM som pedagogisk modell socialsekreteraren ett fantastiskt verktyg för att öppna samtalet och fokusera på barnets tankar och önskemål. Detta gör att man direkt kan koppla KASAM till att fungera som en viktig del i att uppfylla barnkonventionen. Genom att använda KASAM som ett samtalsstöd får socialsekreteraren ett väl fungerande och strukturerat sätt att samtala över öppna frågor.
KASAM mäter inte bara barnet eller den unges generella välmående utan ger även en sammanfattning över barnets sammanfattade känsla av sammanhang. Man mäter detta utifrån Meningsfullhet (M), begriplighet (B) och hanterbarhet (H). Genom att koppa dessa mot insats och åtgärd får socialsekreteraren en mycket god bild över barnet eller den ungas behov. Detta skall vi titta på senare i artikeln.
Anknytningsteorin
KASAM och det salutogena arbetssättet är direkt besläktat till anknytningsteorin. Denna har visar sig vara en av de viktigaste delarna i hur ett barn eller ungdoms trygghet utvecklas. Ett barn kommer alltid att anknyta till sin nära vuxna. Detta oavsett om det är en biologisk förälder eller en extra vuxen i ett familjehem. Efter som anknytningen är så central i barnets trygghet (T) behöver vi utöka KASAM som pedagogisk modell med ett verktyg för detta. Det är här som nätverkskartan kommer in.
Med nätverkskartan får barnet eller den unge en möjlighet att visa sin bild av den omgivning som hen lever i. Nätverkskartan ger en snabb och överskådlig bild över hur barnet eller den unges relationer ser ut. Genom att barnet eller den unge själv sätter sina relationer i proportion till varandra kan hen uttrycka farhågor men även visa var hen söker sitt stöd.
Genom att arbeta systematiskt med nätverkskartan kan socialsekreteraren följa förändringar som kan påverka barnets trygghet. Nya relationer kan även visa sig vilka leder till nya öppna samtal och en möjlighet att komma brukaren ännu närmre.
KASAM som pedagogisk modell och SOSFS
I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som gäller för socialtjänstens arbete med placerade barn framgår bland annat att:
Socialnämnden ska inledningsvis samt, om det behövs, återkommande informera barnet eller den unge om grunden för placeringen. Han eller hon ska även informeras om sina rättigheter i förhållande till familjehemmet.
Skriften innehåller ett antal punkter om den rätt barnet eller den unge har att informeras. Genom att använda KASAM som pedagogisk modell kan socialsekreteraren koppla barnets eller den unges rättigheter till brukarens välmående. Punkterna nedan har en indikation hur de kopplar mot barnet eller den unges KASAM.
- Vara delaktig i planeringen av vården (M)
- Ta del av journalanteckningar (B)
- Tala enskilt med företrädare för nämnden (B)
- Framföra synpunkter och klagomål till nämnden (B)
Genom att aktivt stämma av dessa mot barnets KASAM kan socialsekreteraren aktivt arbeta för att förbättra barnets värden. Det blir också viktigt att använda KASAM:en för att se om ett barn eller ung behöver extra stöd för att förstå dessa. En låg meningsfullhet kan vara en orsak till svagt deltagande i planeringen av den egna vården.
KASAM som pedagogisk modell kopplat till SOL
Enligt socialtjänstlagen (SOL) skall även socialnämnden se till att ett barn eller en ung som är placerad i ett familjehem deltar i arbetet med att uträtta och vid behov revidera genomförandeplanen. Detta gäller även för vårdnadshavaren. Även detta har en stor inverkan på meningsfullheten (M)
Genomförandeplanen innehåller flera viktiga delar. Viktigt är dock att det tydligt framgår vilka åtgärder som är planerade för barnet eller den unga. Även är kan man koppla dessa till KASAM och nätverkskarta. Planen innehåller åtgärder för att den unge:
- Ska få lämplig utbildning i förskola eller skola (H)(M)
- Ska få sina behov av hälso-, sjuk- och tandvård tillgodosedda (H)
- Vid behov ska få stöd i umgänget med föräldrar, syskon och andra närstående (H)(M)
Även här blir det viktigt att titta på nuläget och hur det kopplar mot barnets eller den unges känsla av sammanhang. Det kan mycket väl vara så att det i svaren döljer sig problem inom något av dessa områden om man visar på en svag KASAM. Här blir det även viktigt att följa upp och arbeta systematiskt för att få en bild över utvecklingen.
KASAM vid besöket
I rekommendationerna ingår det även att det placerade barnet eller den unge skall få systematiska besök av socialsekreteraren. Rekommendationen säger att den placerade bör besökas minst fyra gånger per år. Barn eller unga som nyligen placerats eller är yngre bör få besök ännu oftare.
Under samtalet bör man försöka reda ut hur barnet upplever sin situation. Även här är frågorna kopplade mot KASAM och nätverkskarta. De frågor som bör utredas är bland annat att barnet eller den unga:
- Får vård som är meningsfull (M)
- Har en trygg och utvecklande relation till dem som genomför vården (T)
- Vistas i en säker och stimulerande miljö (T)(M)(B)
- Har kamrater och fritidsaktiviteter (M)
- Har en väl fungerande kontakt med vårdnadshavare och andra närstående (M)(H)(B)
- Får hjälp med skolarbetet (H)(M)
- Trivs i skolan eller förskolan (M)
- Vid behov får tillgång till hälso-, sjuk- och tandvård (H)
Som framgår kan KASAM som pedagogisk modell tillsammans med en nätverkskarta ge ovärderliga insikter i barnets välmående. Det gäller både före, under och efter utredning eller placering. Genom att koppla resultaten till åtgärder och insatser är det möjligt att avsevärt förbättra barnet eller den unges förutsättningar till en bättre framtid och ett tryggare liv.
KASAM som pedagogisk modell i ett digitalt verktyg
Genom att dessutom arbeta med digitala samtalsstöd för KASAM händer det nästa lite magi i hur barnet eller den unge öppnar upp sig. Det är även viktigt att verktygen gör det möjligt att arbeta systematiskt så att man kan mäta resultatet av insatser över tiden. Digitala Samtal ger även möjlighet att använda sig av disansanalyser. Det innebär att man på ett ännu bättre sätt kan uppfylla kravet på närvaro och interaktion med barnet eller den unga. En självskattning på distans blir enkel att utföra om det skett en större förändring i barnets liv.
KASAM är en relativt långsamt verktyg som inte skall användas med allt för täta mellanrum rekommenderar vi även att man kompletterar med ett snabbare verktyg som “Hur mår du”. Detta för att kontakten skall bli tätare med brukaren.
Vill du veta mer
Tveka inte att kontakta oss eller boka ett online möte direkt så berättar vi mer om hur Digitala Samtal och olika skattningsverktyg kan hjälpa din verksamhet.