Skurup visar vad som händer när digital hemtjänst blir ett förebyggande arbetssätt. En extra digital kontakt kan hjälpa en person att klara mer själv – och förändra behovet av andra insatser. I kommunens uppföljning finns konkreta exempel: en person börjar gå ut på egen hand, en annan lagar sin egen mat och fysiska insatser kan avslutas.
Att byta ett fysiskt besök mot ett digitalt svarar på hur kommunen levererar stödet. Skurup har gått vidare till en annan fråga: Vad kan kontakten hjälpa personen att klara själv?
Det är en avgörande förflyttning. Det digitala mötet får ett eget syfte: att skapa trygghet, motivation och förmåga. Då kan kommunen också lägga till en digital insats där det inte finns något fysiskt besök att ersätta. Nyttan kommer när den kontakten gör skillnad i personens vardag.
Brukarnas egna svar visar förflyttningen
Hur upplever brukarna förändringen? Skurups före- och eftermätning visar en positiv utveckling på sex av åtta jämförbara frågor. Störst är förflyttningen i frågan ”Brukar du känna dig ensam?”. Snittet ökar från 1,3 till 2,4 – cirka 85 procent högre snittpoäng. Här betyder en högre poäng att ensamheten upplevs mer sällan.
Även tryggheten i att bo hemma med stöd från personal ökar tydligt. Här går snittet från 2,2 till 3,0 – cirka 36 procent högre snittpoäng. Dessutom visar svaren bättre mående och mer sällan upplevd oro. Frågorna om personalens tid och nöjdheten med antalet personer man möter utvecklas också positivt.
6 av 8frågor visar en positiv
förflyttning vid uppföljningen
Två frågor får lägre snitt vid uppföljningen: möjligheten att påverka när hjälpen kommer och att få hjälpen vid överenskommen tid. Skurup behöver därför fortsätta följa även dessa delar. Tillsammans visar svaren både den positiva förflyttningen och vad verksamheten kan utveckla vidare.
En social insats med flera positiva följder
Ett av exemplen i Skurups effektuppföljning gäller en person som tidigare hade en fysisk social insats med stöd för att komma ut på promenad. Trots de planerade besöken gick personen sällan ut.
Den digitala sociala kontakten gav flera positiva följder. Personen började delta i digitala gruppsamtal och fick kontakt med andra. Efter tre till fyra månader började hon dessutom gå ut på egen hand, när hon själv ville. Den ökade självständigheten gjorde att kommunen kunde avsluta det tidigare promenadstödet.
– Nu har hon ju faktiskt börjat gå ut självständigt när hon själv vill också.
Ur verksamhetsintervjun i Skurups effektuppföljning.
Att börja gå ut själv var alltså en positiv sidoeffekt bland flera, inte den digitala sociala insatsens enda mål. Ökad trygghet, större egenförmåga och nya sociala sammanhang hör till samma utveckling. Det digitala sociala stödet fortsätter. Det är promenadstödet som inte längre behövs.
Skurups uppföljning beskriver flera förändringar hos samma person.
Personen började delta i digitala gruppsamtal och fick kontakt med andra.
Efter 3–4 månader började hon även gå ut på egen hand, när hon själv ville.
Promenadstödet kunde avslutas.
Det digitala sociala stödet fortsätter. Att börja gå ut själv var en positiv sidoeffekt bland flera – inte insatsens enda mål.
När brukaren börjar göra det kommunen tidigare gjorde
Samma förflyttning syns kring måltiderna. Efter digital vägledning började en person laga sin egen mat. Kommunen kunde avsluta matleveransen och låta digital kontakt ersätta extra fysisk tillsyn. De fysiska besök där personen behöver omvårdnad finns kvar.
Det är ett konkret resultat för både personen och verksamheten. Personen tar tillbaka en del av sin vardag. Samtidigt försvinner en återkommande leverans och arbetet runt den. Om samma utveckling sker hos fler kan effekten nå även planering, distribution och måltidshantering. Den större kedjeeffekten har analysen ännu inte satt något belopp på.
Även gruppsamtalen har gett ett resultat som lever vidare efter mötet. Två deltagare bytte telefonnummer och började ringa varandra på egen hand. Kommunens insats blev en väg till en egen relation, inte bara fler tillfällen med personalen.
Skurups erfarenhet är att tre till fyra deltagare ger bra förutsättningar för närvaro och samtal. Innehållet kan vara träning, musik eller gemensamma intressen. Relationen och deltagarnas egna önskemål hjälper verksamheten att hitta nästa steg.
Digital hemtjänst som når fler – och gör mer
När kommunen slutar leta enbart efter besök att byta ut blir användningsområdet större. Digital kontakt kan också hjälpa människor innan behoven har vuxit: bygga en relation, stödja en vardagsrutin eller fånga upp en förändring tidigt. Där finns nyckeln till den bredd som Skurup nu utvecklar.
Systemstatistiken visar att arbetssättet har fått faktisk användning. Under analysperioden genomförde personal och brukare 910 videomöten, med sammanlagt 176,2 timmar digital kontakt.
Systemstatistik 1 december 2025–6 oktober 2026.
Nu behöver fler medarbetare kunna bära arbetssättet. Uppföljningen beskriver undersköterskor som vill gå bredvid och lära sig den digitala rollen. Nästa steg är därför både mer användning och en mindre sårbar organisation – med den nära kontakten kvar.
Damir Babic: ledarskapet bakom förflyttningen
Skurup har behandlat införandet av digital hemtjänst som ett förändringsarbete. Kommunen har avsatt resurser, skapat tydliga roller och arbetat med strukturerat införandestöd. Damir Babic, vård- och omsorgschef, har tillsammans med chefer och medarbetare gett utvecklingen utrymme.
”Vi ska inte börja med att fråga vilket besök vi kan ersätta. Vi ska fråga vad den digitala kontakten kan hjälpa personen att klara själv. Det är där det förebyggande arbetet börjar.”
Damir Babic
Vård- och omsorgschef, Skurups kommun
Den 19 oktober medverkade Damir i Socialstyrelsens webbinarium Så kan kommuner stötta seniorer till livsstilsförändringar. Där delade Skurup erfarenheter från kommunens förebyggande arbete, där social digital stimulans är en del.
I det dagliga arbetet har den digitala undersköterskans kontinuitet varit särskilt viktig. Samma person får tid att lära känna brukaren, hitta motivationen och följa förändringen. Tekniken, ledarskapet, införandestödet och relationen behöver fungera tillsammans.
LSS-exemplet: tidigt stöd håller nere behovet av fler insatser
Ett av analysens tydligaste förebyggande exempel gäller en person med stöd som berör SoL, LSS och HSL. Verksamheten fångade upp situationen tidigt och knöt ihop kontakten och stödet i vardagen. Den löpande digitala kontakten omfattar omkring 45 minuter i veckan, utöver de fysiska insatser personen fortfarande får.
Vid uppföljningen hade personen två till tre fysiska besök per dag, tillsammans med den digitala kontakten. Utan det förebyggande arbetssättet skulle behovet sannolikt ha vuxit till fem till sju fysiska besök per dag, enligt personalens bedömning. Det tidiga stödet har därmed sannolikt förebyggt behovet av ytterligare två till fem dagliga besök.
Förebyggande stöd över SoL, LSS och HSL
43 000–169 000 kr per årBeräknad årlig besparing för en person genom ett sannolikt lägre behov av fysiskt stöd. Den löpande digitala kontakttiden är avdragen.
Löpande digital kontakt, som kompletterar personens fortsatta fysiska stöd.
Ytterligare fysiska besök som sannolikt inte har behövt tillkomma tack vare det förebyggande stödet.
Beräkningen bygger på verksamhetens bedömning av det förebyggda besöksbehovet, 15–20 minuter per besök och 297 kr per personaltimme. Digital kontakttid på 11 583 kr per år är avdragen. Resor, kringtid, initial samordning, övriga professioners tid och separata kostnader för lösningen ligger utanför kalkylen.
Vad kan andra kommuner ta med sig?
Resultatet visar värdet av att arbeta tidigt och sammanhållet. Personen får stöd att klara mer i vardagen. Samtidigt har kommunen sannolikt undvikit att behöva bygga ut de fysiska insatserna. Nyttan ligger alltså i att förändra behovens utveckling, inte bara i att byta sätt att utföra samma insats.
En relativt begränsad digital kontakt kan därmed göra stor skillnad, både för personen och för kommunens resurser. Förebyggande arbete behöver inte ta bort all hjälp för att ge en ekonomisk effekt. Även när ett större stödbehov skjuts fram får kommunen mer utrymme att använda resurserna där de behövs bäst.
För andra kommuner är poängen ändå tydlig: bedöm inte en extra digital kontakt enbart som ytterligare minuter på schemat. Följ vad personen klarar efter kontakten, vilka insatser som faktiskt ändras och hur stödbehovet utvecklas över tid. Det är där Skurup visar vägen från enskilda digitala insatser till ett bredare förebyggande arbetssätt.
Webbinarium
Kommuners erfarenheter
Skurup berättar om digital hemtjänst som förebyggande arbetssätt
Vill ni göra samma förflyttning i er kommun? Hör Damir och Frida berätta hur Skurup gick från enskilda digitala insatser till ett förebyggande arbetssätt. Ta del av erfarenheterna, resultaten och arbetet med att nå fler.
Damir Babic, vård- och omsorgschef, och Frida Andersson, enhetschef.
Skurups kommun
Underlag: Verksamhetsintervju, systemstatistik och effekt- och nyttoanalys sammanställd av Digitala Samtal för perioden 1 december 2025–6 oktober 2026. Individexemplen är anonymiserade.