Hoppa till innehåll

KASAM – Vad är det egentligen?

    KASAM står för Känslan Av SAManhang och är ett resultat av Aaron Antonovskys (professor i medicinsk sociologi) arbete.

    Istället för att fokusera på vad som gör att människor mår dåligt intresserade sig Antonovsky av vad som får människor att må bra och hantera livet och motgångar. Denna insikt fick han efter att ha studerat överlevande judiska kvinnor som suttit i koncentrationsläger. Rent logiskt borde dessa kvinnor med allt de gått igenom ha ett mycket tufft liv, men ungefär 30% hade ändå en god psykisk hälsa.

    Vad Antonovsky fann var att de med god psykisk hälsa hade en hög ”Känsla av sammanhang” förkortat KASAM.

    KASAM består av tre områden

    Känslan av sammanhang består av tre områden: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. KASAM blir ett mätvärde på summan av mängden meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet en person har. Desto högre KASAM, desto bättre förutsättningar finns för att hantera motgångar, stress och finna meningsfullhet i livet.

    Meningsfullhet – Delaktighet och en känsla av att kunna påverka situationen, att se en mening med det hela.

    Begriplighet – Förståelse och förmåga att bedöma och förklara olika händelser.

    Hanterbarhet – Förmåga att möta och hantera dessa olika händelser utan att bli offer för omständigheter.

    Varför är då KASAM intressant?

    Precis som med de flesta analyser man kan göra ger ett KASAM-resultat möjligheten till reflektion och egna tankar. Det kan även vara en bra utgångspunkt för att diskutera med de som finns i ens närhet.

    Tankar likt: ”varför har jag låg meningsfullhet?”, ”borde jag minska min ambitionsnivå eftersom min KASAM är lägre nu?”, ”kan min irritation mot andras krav bero på att jag har en låg hanterbarhet” kan vara ett bra sätt att påbörja sin egen reflektion.

    KASAM är ett resultat av forskning och under flera år har resultaten kontrollerats av flera oberoende forskare. Detta kallas evidensbaserat i forskningsvärlden, men konkret betyder det att man kan lita på resultaten.

    Det är viktigt att veta att det inte är fel på en person för att den har lägre resultat, utan det förklarar hur den personen är just nu. Målet är alltid att försöka öka sin KASAM vilket man kan göra själv, men även med professionell hjälp.

    Intressant?

    Läs mer i vår artikel om KASAM för dementa och seniorer.

    Vill du veta mer om hur Digitala Samtal och KASAM kan användas inom socialförvaltningen eller äldreomsorgen, tveka då inte att kontakta oss eller boka ett onlinemöte direkt genom att klicka på knappen här nedan

    Litteratur

    För de som önskar läsa mer om forskningen och dess användning rekommenderas dessa böcker/skrifter:

    1. Antonovsky, A. – Hälsans mysterium.
    2. Linder, A. & Breinhild Mortenssen, S. – Glädjens pedagogik

    Mer information

    I Karlskrona kommun har KASAM länge använts i samtal inom familjehem, deras rapport finns att läsa här.

    Wikipedias artikel om Känslan av Sammanhang

    Användning av KASAM och andra metoder för att samtala med barn i socialtjänst.