Kan KASAM användas på seniorer och hur fungerar KASAM för dementa? Karlskrona kommun har sedan ett antal år tillbaka varit med och utvärderat detta för att se hur KASAM-S, som är en anpassning av BarnKASAM, fungerar genom att genomföra och iaktta hur brukarna reagerar och svarar. I denna artikel kommer vi att gå igenom utfallet och resultatet av detta samt även diskutera lite kring andra viktiga iakttagelser som kan göras när man använder KASAM på äldre.
KASAM står för Känsla Av SAMmanhang och är ett evidensbaserat skattningsverktyg för att mäta en persons välmående. Förutom att ge en övergripande indikation på personens välmående så mäter den även personens meningsfullhet, begriplighet samt hanterbarhet. KASAM används mycket inom barn och ungdomsverksamheten men även för personer mitt i livet.
Känsla av sammanhang för seniorer
KASAM finns i ett antal olika former, där alla utgår från den ursprungliga metodik som Aaron Antonovsky arbetade fram. Genom åren har sedan anpassningar tagits fram för att passa olika kognitiva målgrupper där frågorna kan vara svårtolkade. Detta gäller tillexempel barn och äldre. Till skillnad från grundanalysen använder man här tillexempel ikoner och smileys för att visa de olika svarsalternativen, som ofta är kopplade till känslor. Antalet svarsalternativ är även färre för att göra beslutet enklare.
Då en persons kognitiva förmåga successivt avtar med tilltagande demens och att även förmågan till att tänka i flera steg blir sämre har man sett att samma typ av KASAM som används för barn fungerar utmärkt på äldre.
SeniorKASAM, eller KASAM-S, består av 16 frågor graderade från “Sällan” till “Ofta”. Graderingen är i fyra steg där varje svar indikeras av en smiley, från ledsen till glad.
KASAM har även visat sig vara ett mycket bra samtalsstöd, då det är enkelt att samtala om frågorna. Men det finns mycket mer som går att utläsa ur en KASAM. För äldre ger tillexempel värdet på meningsfullhet en indikation på den upplevda ensamheten och förändring i begripligheten kan visa på utvecklingen av demens.
Utvärdering visar att KASAM för dementa ger en positiv känsla
Utvärderingen, som var ett viktigt steg till utvecklingen av det digitala verktyget, genomfördes med frågorna utskrivna på papper. Utvärderingen genomfördes på dagverksamheten samt särskilt boende. Brukarna hade lätt till långt gången demens. Fokusen var att utreda hur KASAM för dementa fungerade. Alla reaktioner noterades och återkoppling skedde även på varje fråga.
Det visade sig att samtalet och genomförandet tog mellan 45-60 minuter per brukare. Det som tog längs tid var det samtal som följde efter att skattningen var gjord. Detta är ett gott betyg för ett samtalsstöd.
Den övervägande majoriteten tycker att symbolerna är lätta att förstå. De som är lite piggare känner sig utvalda att de får svara på frågorna. En dam uttrycker att: -Det ger ett seriöst intryck av verksamheten.
Kan användas upp till medelsvår demens
Brukare med lätt till medelsvår demens klarar av att svara på frågorna och de har en positiv känsla efter. Eftersom förmågan att tänka i flera steg finns kvar hos de flesta av dessa brukare förstår de frågorna bättre. Värt att notera är att för brukarna i dagverksamheten så glider samtalet nästan alltid in på hemsituationen. Det kan vara problem brukaren upplever hemma med ensamhetsproblematik och svårigheten med att ta emot hjälp i hemmet.
De brukare med längre gången demens har svårare att svara på frågorna. Oftast svarar man att allt är bra och det är svårt att avgöra om de förstår frågorna. I övrigt syns en tydlig tendens att man svarar med ytterligheter och svaren är väldigt lite nyanserade. Det kan då bli svårt att göra en handlingsplan med åtgärder. Det visade sig även att frågorna väcker oro hos ett antal brukare. Detta var tydligast hos par.
Hos brukare med längre gången demens är det svårare att få igång samtalet och de upplever inte i samma grad de svårigheter som brukare som är mer i början av sjukdomen. Samtalet kretsar lite mer kring barndomen.
Hur fungerade då KASAM för dementa?
Det visar sig att KASAM fungerar mycket bra på äldre med lätt och medelsvår demens. Resultaten från analyserna harmoniserar väl med brukarnas tillstånd. Merparten av brukarna reagerar även mycket positivt på frågorna och upplever ett ökat förtroende för verksamheten.
Den största vinningen är samtalet efter frågorna, där mycket handlar om hemsituation och skapar många fina levnadsberättelser. Man upplever att det är detta samtalet som är mest värdefullt för gästerna med och att det kan ligga till grund för livsboken eller närverkskartan.
Samtalen blir gärna terapeutiska vilket blir extra tydligt vid ett tillfälle när frågan om utanförskap kommer upp. Då vi kommer in på brukarens barndom och att hen haft den känslan hela livet.
När man tackade en av brukarna för ett fint samtal, säger hen ”Det är inte du som ska tacka, jag tackar för att du visat intresse och du ville lyssna på vad jag har att berätta”.
Vill du veta mer om KASAM inom äldreomsorgen?
Har du frågor eller funderingar om hur KASAM kan användas inom äldreomsorgen eller är nu nyfiken på hur Digitala Samtal kan användas för att öka välmåendet för våra äldre?
Tveka inte att kontakta oss eller klicka på knappen för att boka ett online-möte eller en demo.
Källa: Karlskrona Komun, utvärdering KASAM (Äldresam)