Idag är användningen av e-legitimation vardag för de flesta över 18. Vi använder det dagligen för att identifiera oss mot olika typer av tjänster. Tillexempel är det ett sätt för anhöriga att identifiera sig i ett säkert videosamtal. Men hur gör man om man vill identifiera minderåriga och vilka utmaningar måste man hantera. Vi skall i denna artikel försöka reda ut vad som är viktigt att tänka på om man funderar på att använda e-legitimation för minderåriga i socialtjänsten.
I digitaliseringens fotspår följer nya utmaningar som man inte tidigare har behövt hantera. Legitimering av minderåriga är en av dem. I teorin verkar det ganska enkelt, men det finns många falluckor och saker man bör tänka på.
Det finns idag ingen undre gräns för när det går att skaffa en e-legitimation. Enda kravet är att samtliga vårdnadshavare behöver godkänna ansökan.
Bör e-legitimation för minderåriga användas av socialtjänsten?
Så är det över huvud taget möjligt att använda e-legitimation för minderåriga som ett säkert sätt att identifiera brukare. Vi skulle nog svara NJA på den frågan. Och problemet ligger just i den säkerhet och det regelverk som omgärdar utgivandet av en e-legitimation.
I många fall, speciellt inom socialtjänsten, vill man kunna kommunicera med brukaren utan att skadliga närstående har insyn i samtalet. En tanke kan då vara spontant att skydda samtalet med en e-legitimation. Men för minderåriga kan det tyvärr ge en rakt motsatt effekt. Detta då det för det första är omöjligt för den minderåriga att skaffa en e-legitimation utan att blanda in målsman.
Hur bedömer DIGG frågan?
Även DIGGs (Myndigheten för digital förvaltning) gör samma bedömning. I sina råd kopplade till utredningen E-legitimering för offentlig aktör skriver man att:
“Hänsyn måste också tas till risken att den underåriges e-legitimation missbrukas, till exempel av en vårdnadshavare. Ett barn kan knappast förväntas värja sig mot en förälders begäran att lämna över e-legitimationen och sin personliga kod. Risker av detta slag kan bland annat uppträda om en vårdnadshavare skulle använda den underåriges e-legitimation för att ta del av uppgifter för vilka det råder sekretess i förhållande till vårdnadshavaren enligt 12 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). “
Källa: Att tänka på om e-legitimering för underåriga
Man understryker även här att man inte heller kan kräva att en minderårig fullt kan leva upp till det ansvar som följer gällande aktsamhet och röjande av identitet. Vad det innebär i praktiken är att man inte kan förlita sig på att trovärdigheten i en e-legitimation för minderåriga. En röjning av identitet kan inte bara ske till vårdnadshavare utan även andra närstående och vänner. Rekommendationen från DIGG, vilken vi även förespråkar, är därför tydlig. Använder ni som offentlig aktör e-legitimation för minderåriga skall ni endast ge tillgång till ytterst begränsad information i tjänsten.
Vad ger inloggningen för rättigheter till den minderåriga?
Men det är inte bara risken för missbruk som behöver beaktas om man skall använda e-legitimation för minderåriga. En minst lika stor utmaning kommer i hanteringen av det lagrum som gäller. Vilken information får ni lämna ut? Och vad får egentligen en minderårig göra i en tjänst. Det här är givetvis inte något som bara gäller när den minderåriga loggat in via e-legitimation. Det är faktist något som gäller alla tjänster där man som offentlig aktör låter minderåriga utföra och använda tjänster.
Beroende på vilken insats barnet eller den unga har kan det i flera fall bli tveksamheter om vilka beslut barnet själv får ta. I flera fall behöver ni kanske ett medgivande från vårdnadshavaren. Om ni inte tänker igenom detta ordentligt kan det innebära att uppgifter inte kan användas som underlag till en insats eller placering.
Finns det några bra alternativ till e-legitimation för minderåriga
Just nu undersöker man möjligheten att utöka den så kallade rättshandlingsförmågan från 18 år till 16 år. Det skulle i så fall innebära att man från 16 år har möjlighet att skaffa sig en e-legitimation även som minderårig. Barn under 16 år behöver dock underskrift av målsman.
Detta kan vara ett sätt att underlätta något för användandet av e-legitimation för minderåriga inom socialtjänsten. Men det är långt kvar dit och det täcker inte heller det behov som finns.
Vår rekommendation blir därför att fortsätta använda andra former av autentisering av minderåriga. I de flesta fall kan det till och med vara en fördel att inte använda en inloggning utan istället arbeta med smarta funktioner. Detta kan till exempel vara smarta länkar och tidsbegränsad tillgång och information. Sådant som vi på Digitala Samtal använder för distansanalyser eller vissa säkra videosamtal. Det vi kallar för verksamhetsdriven kommunikation.
Slutsats
Sammanfattningsvis stöder vi de rekommendationer som DIGG tagit fram. Vi rekommenderar offentliga verksamheter att INTE använda e-legitimation för minderåriga för autentisering i tjänster med känslig information inom socialtjänsten.
Är ni intresserade av att veta mer om e-legitimation för minderåriga inom socialtjänsten är ni mer än välkomna att kontakta oss eller boka ett online-möte.