E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2026 är Socialstyrelsens senaste rapport. Den visar att Digitala insatser ökar. Fler kommuner ser behov av mer lättillgängliga och förebyggande insatser och AI tar plats. Men Socialstyrelsens nya rapport visar också något annat. Tjänster som inte stödjer den interna verksamheten, som samtal med närstående, väljs för att fokusera på kärnverksamheten. Många kommuner saknar fortfarande tydliga styrdokument, tillräcklig juridisk kompetens och en trygg väg i frågor om dataskydd, Cloud Act och var känslig information faktiskt lagras.
Det är viktiga signaler. För utan mandat, handlingsplan och kontroll över infrastrukturen blir det svårt att få verklig effekt i omställningen. Vi har som vanligt läst om sammanfattat.
Det här är kanske rapporten viktigaste signal
I E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2026 skriver Socialstyrelsen att styrdokument spelar en viktig roll eftersom de förankrar arbetet i hela organisationen. Ändå minskar andelen kommuner som har styrdokument för att införa och använda e-hälsa, välfärdsteknik och digitalisering. Inom socialtjänsten har andelen gått från 80 till 74 procent på ett år. Inom kommunal hälso- och sjukvård har den gått från 77 till 69 procent. Samtidigt har ungefär tre fjärdedelar långsiktiga styrdokument, men bara knappt en tredjedel har tydligt tid- och resurssatta handlingsplaner.
Det här är en viktig slutsats. Och den ligger mycket nära våra egna erfarenheter. När kommunen saknar styrning blir digitaliseringen lätt något som drivs av enskilda personer, enskilda projekt eller enstaka verksamheter. Då blir det svårt att få mandat. Det blir också svårt att hålla ihop förändringen över tid.
Just därför lägger vi så stor vikt vid införandestödet. Vi hjälper verksamheten att ta fram målbild, arbetssätt, prioriteringar och spelregler tidigt. Vi hjälper också kommunen att förankra förändringen i rätt led. När styrningen sitter från början blir det lättare att få tempo. Och då blir det också lättare att skapa verklig effekt.
Digitala insatser växer med ett tydligt fokus på kärnverksamheten.
Rapporten E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2026 visar att utvecklingen fortsätter framåt. I särskilda boendeformer för äldre har andelen kommuner med digital nattillsyn ökat från 51 till 59 procent. Tillsyn dagtid med digital teknik har ökat från 33 till 41 procent. Och andelen som erbjuder digitalt stöd för, eller träning i, dagliga aktiviteter har ökat från 51 till 58 procent.
Samtidigt har andelen kommuner som erbjuder digital teknik för kommunikation mellan äldre och deras närstående minskat från 49 till 43 procent.
Tekniken får aldrig bli ett självändamål. Rätt använd kan den skapa större trygghet, ge mer självständighet och mer jämlik vård, men den måste alltid kombineras med andra alternativ och mänskliga kontakter
– Sundiata Owens, utredare på Socialstyrelsen
Det säger två saker på samma gång. Först att digitala insatser nu är en självklar del av utvecklingen i äldreomsorgen. Men också att kommunerna behöver tänka bredare än bara tillsyn. Omställningen behöver också rymma social samvaro, delaktighet, kommunikation och stöd i vardagen.
Biståndslösa insatser flyttar fram positionerna
Rapporten visar också att den nya socialtjänstlagen driver på utvecklingen. Kommunerna bedömer att behovet av digitala lösningar ökar, och störst är behovet när det gäller mer lättillgängliga insatser. Samtidigt har bara 27 procent gjort en strukturerad och dokumenterad analys av hur lagen påverkar användningen av digitala tjänster, välfärdsteknik och annan digitalisering. Hela 43 procent uppger att de varken har gjort eller planerar att göra en sådan analys.
Dessutom pekar rapporten E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2026 på en stor möjlig förändring: välfärdsteknik utan behovsbedömning. Trygghetslarm ligger högst. Men Socialstyrelsen lyfter också digitala stöd för social samvaro och delaktighet som ett tydligt område framåt. Det här är väldigt intressant. För det visar att digitala insatser inte bara handlar om att ersätta vissa besök. De kan också bli ett sätt att nå tidigare, arbeta mer förebyggande och öppna fler kontaktvägar innan behoven växer.
Det här stämmer väl med det vi ser ute i kommunerna. När digitala arbetssätt fungerar som bäst ger de inte bara effektivare tillsyn. De skapar också tätare kontakt, bättre struktur och fler sätt att ge stöd i rätt tid. Därför bygger vi våra lösningar för både digital hemtjänst, digitalt boendestöd, hemvård och socialtjänst. Där finns digitala möten, Min Dag, meddelanden, påminnelser och andra kontaktvägar som gör att kommunen kan möta brukaren på fler sätt än genom ett fysiskt besök.
AI tar plats i kommunerna
Socialstyrelsen visar i årets rapport att nästan hälften av kommunerna redan testar eller använder AI, framför allt för dokumentation, administration och kunskapsstöd. Syftet är att minska administrationen och frigöra mer tid för mötet med brukare och patienter. Samtidigt beskriver många kommuner en osäkerhet kring juridik, informationssäkerhet och uppföljning.
Det är en viktig påminnelse. AI kan ge stöd i rätt delar av verksamheten. Men den behöver vila på tydliga ramar och en trygg grund. Vi följer därför utvecklingen nära och tittar också på hur AI framåt kan stötta vissa delar av dokumentation och transkribering. Men det är en liten del av helheten. Först behöver juridiken, suveräniteten och vardagen fungera.
Juridiken bromsar. Och suveräniteten blir allt viktigare.
Så här blir rapporten extra intressant. Socialstyrelsen skriver att bristande kompetens kring dataskydd och informationssäkerhet utgör det mest påtagliga hindret. Kommunerna beskriver osäkerhet kring GDPR, EU:s AI-förordning och Cloud Act. Rapporten förklarar också Cloud Act som en amerikansk lag som ger myndigheter rätt att komma åt data lagrad av amerikanska företag, oavsett var datan finns. Mer än hälften av kommunerna bedömer dessutom att de har för låg juridisk kompetens när det gäller AI.
Längre fram i rapporten blir bilden ännu tydligare. Flera kommuner lyfter att Cloud Act-problematiken återkommer i svaren. Kommunerna upplever att beroendet av stora molnleverantörer, som Microsoft, skapar svåra juridiska överväganden. Kravet på lokal lagring av känsliga data beskrivs samtidigt som både kostsamt och tekniskt krävande. Och när Socialstyrelsen frågar om upphandlingsvillkor och dataäganderätt svarar 41 procent att de inte kan bedöma frågan.
Det här är inte en liten detalj vid sidan av. Det är en del av kärnan. För kommunen behöver inte bara välja rätt funktion. Kommunen behöver också veta var data lagras, vilken rättsordning som kan påverka den och hur lösningen går att följa upp över tid. Därför blir digital suveränitet och införandestöd två sidor av samma sak.
Där passar vår teknik och vårt införandestöd väl in
För oss räcker det inte att en lösning fungerar på skärmen. Den måste också fungera juridiskt, organisatoriskt och praktiskt.
Därför bygger vi svenska, säkra och integrerade lösningar för kommunens mjuka förvaltningar. Och därför hjälper vi också verksamheten att ta fram målbild, styrning, rutiner, lämplighetsbedömning, kommunikation och uppföljning. Tekniken behöver nå hela vägen ut till brukaren. Men den behöver också vila på rätt grund i organisationen.
Det är här vi tycker att rapporten träffar väldigt rätt. Socialstyrelsens utredare Sundiata Owens säger i pressmeddelandet att digital teknik kan bli en viktig del av lösningen på framtidens kompetensförsörjning, men att utvecklingen fortfarande är ojämn och att många kommuner saknar strukturer för att införa och följa upp tekniken. Han säger också att tekniken aldrig får bli ett självändamål, utan måste kombineras med andra alternativ och mänskliga kontakter.
Det är precis så vi ser på saken. Tekniken ska stötta verksamheten. Den ska inte leva sitt eget liv vid sidan av.
Digitalt utanförskap kräver fler vägar, inte färre
Socialstyrelsen lyfter också en tydlig risk. 59 procent av kommunerna ser risk för ökat digitalt utanförskap i samband med den nya socialtjänstlagen. Bland de kommuner som faktiskt har analyserat frågan stiger siffran till 82 procent. Rapporten pekar också ut att äldre personer, personer med funktionsnedsättning, ekonomiskt utsatta och nyanlända bedöms som särskilt utsatta grupper.
Det här är viktigt. Därför behöver kommunen flera vägar ut till brukaren. Ibland fungerar video bäst. MeniIbland passar en påminnelse, ett formulär eller en enklare digital kontakt bättre. Ibland använder brukaren sin egen telefon. I andra fall fungerar en hembesöksenhet bättre. Och ibland behöver personalen sitta med brukaren och använda stödet tillsammans. Just den flexibiliteten gör skillnad när kommunen vill öka tillgängligheten utan att öka utanförskapet.
Vår slutsats: nu avgörs om kommunerna får ihop helheten
Det här är vår tydliga slutsats efter att ha läst rapporten. Digitala insatser växer. Det är bra. Men nästa steg avgörs inte av en enskild funktion. Det avgörs av om kommunen får ihop helheten.
Kommunerna behöver styrdokument som förankrar arbetet. De behöver handlingsplaner med tid, resurser och mandat. De behöver juridisk trygghet och bättre förståelse för suveränitet, Cloud Act och var data faktiskt lagras. Och de behöver teknik som kan stödja både digital tillsyn, social samvaro, förebyggande insatser och ordinarie uppföljning i samma sammanhang.
Det är där vi tycker att vår teknik och vårt införandestöd passar in väldigt väl.
Och ja, vi tittar också på hur AI framåt kan stötta vissa delar av dokumentation och transkribering. Men det är en liten del av helheten. Först måste styrningen, juridiken och vardagen sitta.
Vi pratar gärna mer om rapporten E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2026
Vill ni prata om vad Socialstyrelsens rapport betyder i praktiken för er kommun? Hör av er till oss. Vi visar gärna hur digitala insatser, säkra kontaktvägar, integrationer och införandestöd kan hänga ihop i verkligheten.
Källor
- Socialstyrelsens rapport : E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2026 – Uppföljning av den digitala utvecklingen i socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård
- Pressmeddelande Socialstyrelsen
Mer information från Akademi Digitala Samtal
E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2026 – vi har sammanfattat Socialstyrelsens rapport
E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2026 är Socialstyrelsens senaste rapport. Den visar att Digi…
Socialstyrelsens rapport om personalen i äldreomsorgen: vad den visar – och varför svaret är nya digifysiska arbetssätt
Socialstyrelsens rapport om personalen i äldreomsorgen visar en verksamhet som redan är hårt pressad…
Socialstyrelsens nya vägledning om boendestöd – 6 punkter hur den tillämpas i Digitalt boendestöd
Socialstyrelsens nya vägledning om boendestöd är ute. Den är en viktig handbok i arbetet inom boende…
Socialstyrelsens undersökning ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen” synliggör problemen med kompetensförsörjningen
Socialstyrelsens undersökning ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen” visar på minskat förtroen…
Varför digitala möten gör människor mer självständiga
En reflektion av Ann-Christine Ceder Jag har arbetat länge med beteenden i vardagen. Mönster. Små st…
Socialstyrelsens rapport styrning av hemtjänsten: vad den visar – och varför svaret är digifysiskt
Socialstyrelsens rapport Styrning i Hemtjänsten är ute och vi har läst och tolkat den. Rapporten vis…