Brukarbedömning IFO KOLADA för 2025

Brukarbedömning IFO KOLADA för 2025 är nu ute. När vi på Digitala Samtal läser de senaste resultaten är känslan dubbel. Men en sak framstår klart. Digitala Samtal och Digital Socialtjänst kan rätt använt höja kvaliteten.

Å ena sidan blir vi glada. Brukare beskriver ofta att socialtjänsten lyssnar, försöker förstå och går att nå när det behövs.

Å andra sidan ser vi samma sak som många av våra kommuner själva pekar på:
när frågorna handlar om påverkan och förändrad livssituation sjunker nivån i svaren.

Det är precis i det gapet – mellan gott bemötande och upplevd effekt – som våra lösningar inom Digital Socialtjänst hör hemma.

Vad vi ser i Brukarbedömning IFO KOLADA

Vi ska inte drunkna i procentsiffror här, men mönstret är tydligt när vi följer utvecklingen över tid:

Brukare ger ofta höga omdömen på kontakt, information och bemötande.
Samtidigt är betydligt färre säkra på att de kunnat påverka sin hjälp.
Och ännu färre upplever tydligt att situationen faktiskt blivit bättre.

Det gäller inom flera delar av individ- och familjeomsorgen, men särskilt inom barn- och ungdomsvård och ekonomiskt bistånd.

För oss bekräftar det något vi ser i nästan alla våra samarbeten:
det finns mycket värme och engagemang i socialtjänsten – men arbetssätten runt omkring gör det svårt att visa delaktighet och effekt på ett sätt som märks för brukaren.

Vår utgångspunkt: problemet är inte människorna – utan förutsättningarna

Vi som företag jobbar tätt med både chefer och medarbetare i individ- och familjeomsorgen. Vi ser hur mycket tid, kraft och omtanke som läggs på varje ärende.

När brukare ändå svarar tveksamt på frågor om påverkan och förbättrad situation tolkar vi det inte som att socialtjänsten “inte vill”. Vilken man kanske inte ser direkt om man bara tittar på siffrorna i Brukarbedömning IFO KOLADA

Snarare ser vi några återkommande hinder:

tiden räcker till själva mötet, men inte alltid till uppföljningen
mycket viktigt händer mellan två bokade träffar – utan att fångas upp
plan och mål finns, men blir otydliga eller abstrakta för brukaren
det saknas enkla sätt att tillsammans “se” förändring över tid

Det är här vi tycker att digitala arbetssätt kan göra stor skillnad – om de används rätt. Inte som nya krav ovanpå allt annat, utan som ett stöd i det arbete som redan görs.

Digital Socialtjänst – vår bild av hur det kan fungera i praktiken

När vi pratar om Digital Socialtjänst menar vi inte ännu en separat “e-tjänst”. Vi menar ett arbetssätt där digitala kontakter, samtalsstöd och skattningar vävs in i den vanliga verksamheten.

Rent konkret ser vi tre saker som brukar förändras hos våra kommuner:

1. Tätare kontakt – utan att kalendern spricker
Fysiska möten ligger kvar där de behövs. Men däremellan kan verksamheten lägga in korta digitala kontakter: ett videosamtal, en “Hur mår du?”-fråga, ett säkert meddelande.

Det gör att brukaren inte hinner känna sig bortglömd. Och det gör att personalen kan fånga upp sådant som annars hade dykt upp först “nästa gång vi ses”.

2. En gemensam bild av läget – inte bara en känsla
Med skattningsverktyg och samtalsstöd kan brukare själva svara på frågor om mående, vardag och utveckling. När svaren finns samlat och går att följa över tid blir det lättare att se:

Här började vi.
Här står vi nu.

Det ger både brukare och handläggare ett konkret underlag i stället för bara magkänsla.

3. Delaktighet som syns och känns
När vi bygger samtalsstöd försöker vi alltid göra brukarens röst tydlig. Egen skattning, egna mål, egna ord. Det gör det också lättare för socialtjänsten att visa:

“Det här kommer från dig. Det är dina prioriteringar. Och det är detta vi har utgått ifrån när vi formade hjälpen.”

För oss är det kärnan i delaktighet. Inte bara att säga “du får vara med och bestämma”, utan att också kunna visa det i efterhand.

Digitala samtalsstöd – så hjälper de professionen

Våra digitala samtalsstöd är utvecklade just för socialtjänstens verklighet. De är inte manus som tar över samtalet. De är stöd för att hinna med det man vet är viktigt.

Inför samtalet hjälper de handläggaren att strukturera upp vad som ska tas upp. Under mötet ger de ett lugnt stöd för att hålla den röda tråden – även när samtalet blir känsligt. Efteråt finns mycket redan dokumenterat, vilket minskar dubbelarbete och frigör tid.

Det gör att mer av handläggarens energi kan gå till relationen och innehållet – och mindre till att “hinna skriva ikapp”.

Några exempel från verkligheten

Boendestöd: när “nej tack” blir ett första steg i stället för en återvändsgränd

I ett boendestödscase vi jobbar med såg kommunen att flera brukare ofta tackade nej till hembesök. Inte för att behovet saknades, utan för att tröskeln var för hög.

Tillsammans tog vi fram en kontakttrappa där digitala arbetssätt blev en naturlig del:

korta digitala “Hur mår du?”-skattningar
videosamtal för den som inte vill eller orkar släppa in personal hemma
mer strukturerade skattningar, som KASAM, för att följa hur vardagen upplevs över tid

Det vi såg var att fler började säga ja. Kanske inte till ett hembesök direkt, men till en mildare form av kontakt.

För personalen blev det dessutom tydligare vilka insatser som faktiskt gav effekt. Det gav helt andra möjligheter att prata med brukaren om vad som fungerar, vad som inte gör det – och vad man vill förändra tillsammans.

Brukarbedömning IFO KOLADA för 2025 pt 600 — **Nätverkskartan** är ett verktyg som ofta används i kontakten med unga.

IFO -Placerade barn och unga: fler riktiga möten, färre timmar i bil

I arbetet med placerade barn och unga ser vi samma behov av tätare kontakt, men också samma begränsning i tid. Resor äter timmar.

Här använder flera kommuner Digitala Samtal för att:

ha fler korta samtal direkt med barnet mellan fysiska besök
bjuda in familjehem, skola och andra viktiga aktörer till samråd utan att alla måste resa
arbeta med skattningar och samtalsstöd för att följa upp välmående och status mellan möten

På så sätt kan de vuxna runt barnet hålla ihop insatsen bättre – utan att slita sönder kalendern.

För barnet betyder det fler tillfällen att säga vad man tycker, få svar snabbare och se att det faktiskt händer något mellan gångerna.

Ekonomiskt bistånd: När en ombyggd entré blir ett vägskäl i Höganäs

Ett case som påverkat oss mycket internt är Höganäs.

Kommunen står inför en ombyggnation av entrén och receptionen i kommunhuset. Det låter kanske enkelt. Men för personer som söker ekonomiskt bistånd är just den entrén enormt laddad.

Det är ofta där allt börjar.
Där man tar mod till sig.
Där man ställer sig i kön med hjärtat i halsgropen och hoppas att någon hjälper en att reda ut vardagen.

När den trygga, kända ingången försvinner – om än tillfälligt – kan det upplevas som att hela livlinan rycks undan.

I Höganäs valde man att inte bara “bygga om” och hoppas att allt löser sig. I stället tog man hjälp av Digital Socialtjänst för att skapa en ny, digital väg in för målgruppen ekonomiskt bistånd.

Det handlar om att:

erbjuda digitala möten och stöd som känns lika guidande som en fysisk reception
hjälpa brukare att förstå hur de söker, vilka steg som gäller och vad som händer sedan
ge en tydlig kontaktväg även när huset är en byggarbetsplats

För oss på Digitala Samtal visar det här något viktigt.

Det handlar inte bara om teknik. Det handlar om omtanke. Om att se en målgrupp som lever med mycket stigma, oro och ibland skam – och säkerställa att de inte tappar sin kontakt med socialtjänsten när kommunen förändrar sina lokaler.

Det här caset var inte planerat från början. Det växte fram när verkligheten ändrades. Men just därför tycker vi att det på ett fint sätt visar vad digitala verktyg kan göra när de används med rätt intention.

Hur vi tycker att kommuner kan ta Brukarbedömning IFO vidare

Som bolag som bara jobbar med offentlig verksamhet försöker vi alltid läsa statistik som Brukarbedömning IFO tillsammans med våra kunder, inte vid sidan av.

Vår bild är:

Bemötandet är ofta en styrka.
Delaktighet och upplevd effekt är nästa stora utmaning.
Digitala arbetssätt är inte hela svaret – men en nödvändig del av det.

Vi tror att nästa lyft i brukarbedömningarna kommer när fler kommuner vågar tänka digifysiskt i socialtjänsten. Alltså: inte antingen fysiskt eller digitalt, utan båda – på ett genomtänkt sätt.

För oss på Digitala Samtal handlar det om att:

göra det enkelt att hålla kontakt även mellan besök
ge brukare verktyg att själva beskriva sin situation och följa sin utveckling
ge personal stöd att arbeta strukturerat utan att tappa det mänskliga

Då kan Brukarbedömning IFO börja spegla något mer än bara ett gott bemötande.

Då kan svaren bli:

“Ja, jag blir lyssnad på.
Ja, jag kan vara med och påverka.
Och ja – jag ser att min situation faktiskt förändras.”

Det är precis dit vi på Digitala Samtal vill bidra, tillsammans med er.

Vill du veta mer?

Tveka inte att kontakta oss så kan vi berätta mer hur våra verktyg för Digitala Samtal, skattningar och samtalsstöd används i socialtjänsten. Du hittar också mer information om Digital Socialtjänst HÄR

Boka ett möte