Socialstyrelsens rapport om personalen i äldreomsorgen visar en verksamhet som redan är hårt pressad. Det handlar inte bara om att det kommer att behövas fler medarbetare. Det handlar om att arbetsmiljön brister, att sjuktalen är höga, att många arbetar deltid och att cheferna ofta har för stora grupper. Därför räcker det inte att bemanna upp samma modell lite till. Kommunerna behöver också organisera omsorgen smartare.
Björn Eriksson, generaldirektör på Socialstyrelsen, säger i pressmeddelandet att “Arbetsbelastningen är hög och det märks”. Det är en ganska träffsäker sammanfattning av hela rapporten.
Vad säger Socialstyrelsens rapport om personalen i äldreomsorgen – i korthet men på djupet
Syfte och underlag. Med rapporten vill Socialstyrelsen ge en aktuell lägesbild av personalen i äldreomsorgen, baserat på statistik, och samtidigt lyfta utvecklingsområden där åtgärder kan bidra till att klara kompetensförsörjningen. Underlaget bygger på en registerstudie, månadsuppgifter om personalen, SCB:s urvalsundersökningar och data från Försäkringskassan. Tyngdpunkten ligger på omsorgspersonal, alltså undersköterskor och vårdbiträden. Socialstyrelsen skriver också att man bara har enstaka uppgifter om sjuksköterskor och enhetschefer.
Hur ser läget ut just nu? Rapporten visar att 207 700 undersköterskor och vårdbiträden arbetar i äldreomsorgen. Hälften arbetar deltid, 28 procent har tidsbegränsad anställning och undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så många sjukdagar som genomsnittet på arbetsmarknaden. Enhetschefer ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare. Samtidigt uppger 79 procent att arbetet är meningsfullt. Det är viktigt. Rapporten beskriver alltså inte en verksamhet utan engagemang. Den beskriver en verksamhet där villkoren inte räcker till.
Vad händer framåt? Socialstyrelsen bedömer att äldreomsorgen behöver öka med 65 600 anställda till 2033. Under samma period väntas 57 000 medarbetare gå i pension. Det ger ett samlat rekryteringsbehov på 122 600 personer om arbetssätt och bemanning i stort ser ut som i dag. Rapporten pekar samtidigt på att behovet påverkas av nya arbetssätt och teknik. Det är en viktig del i läsningen.
Vad pekar Socialstyrelsen ut som viktigast? Myndigheten återkommer till samma kärna: arbetsmiljön behöver bli bättre, fler behöver kunna arbeta heltid, fler behöver få tryggare anställningar, det meningsfulla i arbetet behöver värnas och enhetschefer behöver bättre förutsättningar att vara nära verksamheten. Vi tycker att Anna Brooks, utredare på socialstyrelsen, är precis rätt på när hon säger:
– Att värna och förstärka det som upplevs som meningsfullt är bra både för personalen och de äldre. Kontinuitet och förutsättningar för personalen att göra sitt jobb på ett bra sätt är en förutsättning för att klara kompetensförsörjningen och kvaliteten i framtiden
Anna Brooks, utredare på socialstyrelsen
Vad betyder det här?
För oss är slutsatsen tydlig. Socialstyrelsens rapport om personalen i äldreomsorgen beskriver inte bara ett rekryteringsproblem. Myndigheten beskriver ett arbetssätt som pressar både personal och chefer för hårt. När sjukfrånvaron redan är hög, många arbetar deltid och chefskapet ligger långt från vardagen, då räcker det inte att hoppas på fler händer. Då måste man också ändra hur tid, stöd och kompetens används i verksamheten.
Det blir ännu tydligare när man läser Socialstyrelsens andra underlag. I undersökningen om vad äldre och anhöriga tycker om äldreomsorgen har förtroendet minskat, samtidigt som personalens bemötande fortsatt får höga betyg. I hemtjänsten uppger bara 41 procent av anhöriga att den äldre, själv eller med stöd, kan påverka sin omsorg. Och i rapporten om styrning av hemtjänsten syns samma mönster från ett annat håll: litet handlingsutrymme, detaljerad styrning och snäva resurser påverkar både kvalitet och arbetsmiljö, medan äldre generellt är mer nöjda där personalen kan anpassa utförandet bättre tillsammans med brukaren.
Det här pekar åt samma håll. Äldreomsorgen behöver tydlighet. Men den behöver också flexibilitet. Den behöver kontinuitet. Men den behöver också snabbare stöd i stunden. Och den behöver använda fysisk tid där den verkligen gör störst nytta.
Vår slutsats: kommuner behöver göra fyra saker nu
1. Sluta lägga fysisk tid på sådant som kan göras bättre digitalt
Alla insatser behöver inte vara fysiska. Det vet de flesta redan. Men många kommuner har fortfarande inte byggt arbetssätt runt den insikten.
Här kommer Digital Hemtjänst in.
Digitala hembesök passar inte för allt. Men de passar mycket väl för rätt saker. Det kan handla om påminnelser, uppföljningar, stöd i vardagen, social kontakt, tillsynsliknande avstämningar och andra insatser där kontinuitet, punktlighet och kontakt är viktigare än fysisk närvaro.
När rätt insatser flyttas till digitalt möte händer tre saker samtidigt. Personalen slipper onödiga resor. Planeringen blir lugnare. Och mer tid kan läggas på de besök där fysisk närvaro faktiskt behövs.
2. Ge hemtjänstpersonalen stöd medan arbetet pågår, inte efteråt
Här tycker vi att många missar den kanske viktigaste delen.
Digitalisering i äldreomsorgen handlar inte bara om mötet med brukaren. Den handlar också om mötet mellan personalgrupper.
Det är därför Digital Hemvård är så viktig. Med videokonsultation kan hemtjänstpersonal snabbt få stöd av sjuksköterska, arbetsterapeut eller fysioterapeut direkt i situationen. Det gör att en bedömning kan tas tidigare. Ett ärende kan avgöras snabbare. Och personalen på plats slipper stå ensam och vänta.
Det här minskar stress. Det stärker tryggheten. Och det gör att legitimerad kompetens kommer närmare vardagen utan att varje fråga måste bli en resa.
3. Bygg mindre och stabilare kontakt runt brukaren
När anhöriga säger att förtroendet minskar behöver man lyssna noga.
Ett vanligt problem i hemtjänsten är att för många olika personer passerar genom samma hem. Då tappar man kontinuitet. Och då tappar man också trygghet.
Digital Hemtjänst gör det möjligt att bygga ett mindre, mer stabilt team runt vissa insatser. Brukaren kan möta samma personer oftare. Personalen lär känna brukaren bättre. Och kontakten blir mindre slumpmässig. Det är bra för kvaliteten. Men det är också bra för arbetsmiljön, eftersom arbetet blir mer sammanhållet och mindre ryckigt.
4. Inför arbetssätt, inte bara teknik
Det här är kanske det viktigaste av allt.
Ingen kommun löser detta genom att bara köpa in video.
Det som gör skillnad är att införa ett nytt arbetssätt på riktigt. Man behöver välja rätt situationer. Bestämma vilka mål man faktiskt har. Bygga rutiner. Förankra hos chefer och medarbetare. Utbilda. Följa upp. Justera.
Det är först då digitala lösningar börjar ge effekt i vardagen.
Det digitala mötet är inte ett komplement längre
Det är här vi tycker att många kommuner behöver tänka om.
Det digitala mötet är inte längre något man lägger ovanpå verksamheten. Det behöver bli en del av hur verksamheten organiseras.
I Digital Hemtjänst betyder det att vissa insatser ges som ett planerat, tryggt och återkommande digitalt möte mellan personal och brukare.
I Digital Hemvård betyder det att legitimerad personal kan komma in i rätt läge, ge stöd, följa upp och samverka utan att allt först måste bli ett fysiskt besök.
Det är inte mindre omsorg.
Det är bättre använd omsorgstid.
Så skulle vi sammanfatta Socialstyrelsens rapport om personalen i äldreomsorgen
Rapporten visar att äldreomsorgen är pressad. Men den visar också var problemen sitter. I arbetsmiljön, organiseringen samt i bristen på handlingsutrymme. Och i att för mycket fortfarande byggs runt fysisk närvaro, även när den inte alltid behövs.
Därför behöver svaret vara större än rekrytering.
Kommuner behöver våga använda digitala arbetssätt för att minska onödiga resor, ge personalen bättre stöd i stunden, öka kontinuiteten för brukaren, skapa lugnare planering och bättre arbetsmiljö och använda legitimerad kompetens där den gör mest nytta. Det är precis där Digital Hemtjänst och Digital Hemvård kommer in.
Inte som teknikprojekt.
Utan som ett mer hållbart sätt att bedriva äldreomsorg.
Här hittar du information om Socialstyrelsens rapport om personalen i äldreomsorgen
- Socialstyrelsens rapport om personalen i äldreomsorgen (extern länk / pdf)
- Pressmedelande från Socialstyrelsen om Socialstyrelsens rapport om personalen i äldreomsorgen (extern länk)
Mer från Akademi Digitala Samtal
Socialstyrelsens rapport om personalen i äldreomsorgen: vad den visar – och varför svaret är nya digifysiska arbetssätt
Socialstyrelsens rapport om personalen i äldreomsorgen visar en verksamhet som redan är hårt pressad…
Socialstyrelsens nya vägledning om boendestöd – 6 punkter hur den tillämpas i Digitalt boendestöd
Socialstyrelsens nya vägledning om boendestöd är ute. Den är en viktig handbok i arbetet inom boende…
Socialstyrelsens undersökning ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen” synliggör problemen med kompetensförsörjningen
Socialstyrelsens undersökning ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen” visar på minskat förtroen…
Varför digitala möten gör människor mer självständiga
En reflektion av Ann-Christine Ceder Jag har arbetat länge med beteenden i vardagen. Mönster. Små st…
Socialstyrelsens rapport styrning av hemtjänsten: vad den visar – och varför svaret är digifysiskt
Socialstyrelsens rapport Styrning i Hemtjänsten är ute och vi har läst och tolkat den. Rapporten vis…
Socialstyrelsens rapport om Välfärdsteknikens påverkan på kvalitet och resurseffektivitet – sluta fokusera på tekniken
Socialstyrelsens rapport Välfärdsteknikens påverkan på kvalitet och resurseffektivitet kom i veckan.…