Socialstyrelsens rapport Styrning i Hemtjänsten är ute och vi har läst och tolkat den. Rapporten visar en vardag där minuter styr mer än vi vill erkänna. Samtidigt mår brukare bättre när kontakten är tät, förutsägbar och personlig. Vi menar att vägen framåt inte är att välja antingen eller. Vi behöver ett digifysiskt arbetssätt: effektivare fysiska insatser där de behövs – och fler digitala kontakter där de gör störst nytta. Då klarar vi resursläget och ökar kvaliteten.
– Vi har sett att detaljerad styrning av tid och innehåll, brist på samarbete samt snäva resurser alltför ofta leder till att personalen har små möjligheter att anpassa omsorgen efter individens behov. Det påverkar både arbetsmiljö och omsorgens kvalitet negativt
säger Christine Tell, enhetschef på Socialstyrelsen
Vad säger rapporten – i korthet men på djupet
Syfte och metod. I Socialstyrelsens rapport Styrning i Hemtjänsten har man kartlagt hur kommuner styr hemtjänsten och hur styrningen hänger ihop med arbetsmiljö och kvalitet. Underlaget är enkäter till 462 chefer (utförare och beställare) i 88 kommuner, ihopkopplat med “Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?”. Tyngdpunkten ligger på chefers bild av vardagen, inte personalens egen enkät.
Varför styrning spelar roll. God kvalitet kräver tid, kontinuitet och viss flexibilitet i stunden. När styrningen går för långt ner i minuter och innehåll krymper personalens utrymme att anpassa med brukaren – samtidigt som många upplever arbetet som tidspressat och minutstyrt.
Hur mycket tidsstyrning finns? Mycket – men ojämt. Hälften av kommunerna anger schablontider för enskilda aktiviteter. I 24 % ska dessa tider “följas så exakt som möjligt”. I 15 % får tiden inte användas till annat även om behoven ändras i stunden. Det säger något om hur trång styrningen kan bli lokalt.
Möjlighet att påverka – stor spridning. Vissa enheter ger personalen stort handlingsutrymme tillsammans med brukaren. Andra nästan inget. Enhetschefer beskriver strikt uppdrag, hård tidsstyrning, begränsad samverkan med beställare samt brist på tid och resurser som skäl till det snäva utrymmet.
Olika bild mellan nivåer. Enhetschefer upplever generellt mindre flexibilitet och mindre möjlighet att påverka än myndighetschefer gör. Begränsad samverkan mellan beställare–utförare lyfts dessutom betydligt oftare av enhetscheferna än av beställarsidan.
Schema och arbetsmiljö. Personalen får ofta liten påverkan på arbetstider. På ungefär hälften av enheterna får medarbetarna schemat först 2–3 veckor i förväg. Det försvårar planering, både privat och i verksamheten, och gör omställningar dyra.
Vad hänger ihop med kvalitet? Analysen visar samband åt olika håll. Brukare är mer nöjda när personal kan påverka när aktiviteter görs och anpassa dagsplaneringen – inom tydliga ramar. Det finns också ett samband mellan mer operativa enhetschefer och nöjdare brukare, men orsaken är inte klarlagd. Slutsatsen: ramar behövs, men de måste vara smarta, och närvarande ledarskap verkar spela roll.
Socialstyrelsens bedömning. Se över hur styrningen fungerar lokalt, bygg samsyn mellan beställare–utförare och använd rapportens reflektionsfrågor som start för förbättringsarbete.
Den obekväma sanningen: minuterna försvinner inte
Vi kommer inte att bemanna bort resurs- och kompetensbristen. För det finns helt enkelt inte nog med resurser. Så i praktiken blir arbetet tidsstyrt – oavsett vad vi kallar det. Frågan är inte om minuter styr, utan hur vi använder dem klokt. Vi behöver lägga rätt insats i rätt kanal och ge varje minut mer nytta.
Digifysiskt arbetssätt: rama in – och öppna upp
Nyckeln är frekvens och förutsägbarhet för brukaren, men rörlighet för personalen.
- Lås hur ofta och vad som ska göras (mål och kvalitet).
- Ge tidsfönster för när kontakten kan ske.
- Flytta social samvaro, påminnelser och kort uppföljning till Digitala möten.
- Använd fysiska besök där kroppen, miljön eller insatsen kräver det.
Så blir varje fysisk minut mer verksam, medan den digitala kontakten bär kontinuiteten mellan besöken.
Varför fler digitala möten – särskilt för social samvaro?
Erfarenheter från våra kommuner pekar åt samma håll: när social kontakt sker Digitalt blir fler möten av, brukaren möter känd personal på fasta tider och orkar delta oftare. Tempot blir snällare. Personen kan visa i stället för att bara berätta – eller vara tyst en stund. Relationer skapas. Det sänker oro, jämnar ut dagarna och gör att fysiska insatser kan vara kortare, tydligare – och ändå upplevas som bättre.
Vad betyder det för personalen i fält?
Socialstyrelsens rapport Styrning i Hemtjänsten visar att minutstyrning skapar stress. Det ser vi i rapporten. Men när den sociala kontakten flyttar till video under dagen händer något i hemtjänstlaget.
Personalen vet att brukaren får ett socialt samtal senare. Därför kan de genomföra sin insats på plats, hålla tiden och ändå lämna med gott samvete. De kan dessutom hänvisa lugnt: “Vi ses igen i eftermiddag i videon – då tar vi pratstunden ordentligt.” Det sänker trycket i mötet. Det minskar risken att “hänga kvar” för att fylla ett socialt behov som inte ryms i uppdraget just då.
Kontakten blir också mer förutsägbar. Samma tider. Känd personal. Tydliga tidsfönster. Teamet slipper panikartad omplanering för att “hinna prata lite”. Socialt stöd ligger redan i schemat – digitalt. Då kan undersköterskan fokusera på dagens mål: läkemedel, måltid, lägeskoll. Mål + kvittens i video ger kvalitet utan minutjakt.
Arbetsmiljön vinner på det här. Mindre moralisk stress. Färre avbrott. Färre resor. En jämnare dag. Och när laget har veckoavstämning i video med enhetschef kan de lyfta hinder och justera arbetssättet snabbt – utan extra körning.
Så omsätter vi det i vardagen
Behåll det fysiska där händer behövs – gör resten digitalt.
Vi rör inte insatser som kräver händer på plats: lyft, hygien, sår. Men mycket annat flyttar vi till video: social samvaro, påminnelser, läkemedel. Helheten blir starkare. Brukaren får både närvaro och rytm – utan extra körning.
Planerad social kontakt – inte “om vi hinner”.
Lägg in sociala digitala insatser som egna rader i planeringen. Kända tider. Känd personal. Då kan undersköterskan avsluta ett fysiskt besök i tid och säga: “Pratstunden tar vi i eftermiddag på video.” Brukaren får det hen behöver. Personalen går vidare utan samvetsstress.
Enkel omställning när vardagen svänger.
Håll fasta tider, men öppna för digitalt vid hinder. Snö, sjuklucka, trasig hiss? Flytta snabbt till ett säkert videosamtal. Dagen håller ändå. Teamets puls sjunker.
Närvarande ledarskap – kort och digitalt.
Ha en veckovis avstämning Digitalt. Tio minuter räcker. Gå igenom hinder, omplanering och lärdomar. Chefen kommer nära utan mer resor.
Mät helheten – inte minuter.
Följ tre saker: 1) andel kontakter genomförda samma dag (fysiskt + digitalt), 2) kvittensgrad per måltyp, 3) enkel puls till brukare och personal (“Nöjd i dag?” / “Hann vi enligt plan?”). Ser ni grönt här, så fungerar delningen mellan fysisk och digital insats.
Invändningen: “Blir inte allt kallt och minutiöst?”
Nej – om vi håller fast vid enkel princip: ramar för trygghet, frihet för professionalitet. Minuterna finns där. Men när video bär relationen mellan besöken, slipper vi jaga marginalnytta ute i bilen. Vi får tätare kontakt, jämnare tempo och mer tid där behoven är störst.
Vår ståndpunkt
Oavsett vad vi kallar den så kommer någon form av styrning att vara det som gäller i det fysiska mötet. Låt oss göra den smart i stället för hård. Med ett digifysiskt arbetssätt – där social kontakt, möten och korta uppföljningar sker digitalt, och där fysiska insatser blir skarpare och mer fokuserade – kan vi både öka kvaliteten och klara resursläget. Det är så vi tar ansvar för brukaren, personalen och ekonomin.
Referenser
Socialstyrelsens rapport: Styrning av hemtjänsten Tidsstyrning, kvalitet och arbetsmiljö
Socialstyrelsens pressmeddelande: Minutstyrning vanlig i hemtjänsten – stora skillnader mellan kommuner
Mer från Akademi Digitala Samtal
Varför digitala möten gör människor mer självständiga
En reflektion av Ann-Christine Ceder Jag har arbetat länge med beteenden i vardagen. Mönster. Små st…
Socialstyrelsens rapport styrning av hemtjänsten: vad den visar – och varför svaret är digifysiskt
Socialstyrelsens rapport Styrning i Hemtjänsten är ute och vi har läst och tolkat den. Rapporten vis…
Socialstyrelsens rapport om Välfärdsteknikens påverkan på kvalitet och resurseffektivitet – sluta fokusera på tekniken
Socialstyrelsens rapport Välfärdsteknikens påverkan på kvalitet och resurseffektivitet kom i veckan.…
Socialstyrelsens rapport E-hälsa och välfärdsteknik – så tar vi den hela vägen till nytta i verksamheten
Socialstyrelsens rapport E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2025 kom ut under sommaren och vi h…
Webinar: Utmaningen med planering och uppföljning av digitala insatser i omsorgen
Hur planerar man en insats som ibland sker fysiskt och ibland digitalt? Hur vet man att det blivit r…
Webinar: Vitalparametrar på distans i Sölvesborgs kommun
Tema: Vitalparametrar på distans – så arbetar Sölvesborg för att stärka nära vård och förbättra…